FRAMSIDA|MELD DEG INN|KALENDER|KONTAKT| 27. DESEMBER 2020

Kontakt Om oss Historie Lover Hallingkveld Lesarbrev 2019 Lesarbrev 2017 Målprisar Gradærstokk Kort og plakatar Vil du vera venen min CD Vil du vera vennen min Me og uss de og dikko CD Me og uss de og dikko Undervisningsopplegg

Det er tid for buføring

 (15.06.2019)

I 1853 gav Ivar Aasen ut boka Prøver av landsmålet. Han hadde då reist landet rundt i fleire år og granska talemålet her til lands. Det norske skriftspråket var borte etter svartedauden midt på 1300-talet, der halvparten av befolkninga vart rive bort, og deretter 400 år med dansk styre. Etter at Noreg i 1814 kom ut av unionen med Danmark, vart det diskusjon om kva for skriftspråk landet skulle ha. Nokon meinte me skulle fortsetje med dansk, nokon meinte  me skulle ta inn norske ord og uttrykk i det danske språket og nokon meinte me skulle laga eit nytt norsk skriftspråk bygd på talemålet på den tida. Ivar Aasen var den som gjennomførte det siste. For Aasen var hallingdialekta spesielt interessant fordi den framleis hadde trekk frå gammalnorsk samt hadde trekk både frå vestnorske og austnorske dialektar. Han var fleire turar til Hallingdal og det var nokon som samla inn ord og uttrykk frå Hallingdal og gav desse ordsamlingane til Aasen. Ein av desse var Sander Røo frå Hol. Hallingdialekta vart difor ein viktig del av arbeidet med Norsk Ordbok som Aasen gav ut i 1873. Meir om dette kan ein lesa om i boka Ord, uttrykk og inntrykk frå Hallingdal og Valdres, utgjeve av Boksmia Forlag i 2002.

Prøver av landsmålet inneheld tekstar frå ulike kantar av landet og det er to tekstar frå Hallindal. Nokre av tekstane Aasen har teke med i boka er skrive av folk som budde på staden. Og den eine av tekstane frå Hallindal er skrive av ein bonde frå Hol, Tolleiv Larsson Villand. Den handlar om stølslivet rundt 1850.

Naar me ha pløgt upp, so maa me fyst te turkæ aa mala dæ so me ha te Kødn. Me ha inkji væl gjort dæ taa, so sko me paa Haimstøln mæ Krytyro. Har e daa vaksen Tenest-Gjentæ, so gaar ho burt Kveld aa Morgo aa tæk ne aa tvær Kjørøld’e aa mjølka; men har e inkje vaksen Gjentæ, so maa Kjæringj’e gjæra dæ sjøl, aa mæ ho gjiri dæ, so maa e sjøl passe Bødn’e. Derimyljo passa ho Huse haimæ aa snugga se raiug, te ho ska paa Langstøln; daa tvær ho raint alt dæ me ha, aa har Bakstedaiæ aa baka, aa dæ kann hende, ho bryggja Øl mæ. Aa naar dæ daa æ Jønsøk,so maa me laga te Bufar-Kløv’e, aa fara aat Fjelle.

Daa me foro aat Fjelle i Fjor, daa lae me fyst ei Kløv paa Børkj’in, aa leto Guten aa Gjenta raise, aa daa dæ lai um noko Daga, so raiste me ette sjølvæ. Daa sat dæ ain i kor Tainæ taa dai minste Bødno, aa den støstæ sat upp-imyljo; men d’æ so laidt nol igjønom Liadn, dæ æ so mykjy Kvista paa Bjerko, so slutæ aaver Vegen, at dei kunna rivæ Bødn’e fordærva; e maa laiæ Børkj’in jamt, aa stundo maa e bøygji Kvistadn ifraa, aa naar e kjem aat Æ’no, so va’r e aa held i Kløv’e. Kjæringj’e kjem ette aa ri’ paa Blakkj’i. So æ e der noko Daga, te me ha høggji Ve aa kjøyrt’en paa Stølen, aa so raisæ me heimatt, Guten aa Gjenta aa e sjøl; men Kjæringje aa Bødn’e æra att paa Støl’e. Daa ta’ me te aa laga uss te Ønn, aa hava Sme te gjæra Ljaa, aa summæ Daga æra me i Skogj’i aa brennæ Køl. Aa naar Hundædagadn koma, so ta’ me te slaa; daa slaa Husmennadn noko Taiga, aa noko slær Guten, aa noko Taiga ha e kjøpt burt, aa so faar e Ønn’e fram; e slær inkji sjøl, for e har so mykjy anna Arbei: e stelle Ambøe aa høya aa kjøyre Fo’r. Aa naar e daa har mykjy Saatu, so raise e aat Fjelle aa vil ha’Hesten haim te kjøyræ mæ. Naar e daa kjem paa Stølen, so møte e Bødn’e ut paa Vøll’e, aa daa æ dæ so morott mæ dai, dai ha daa so mykjy te fortelja um Søyudn aa Lømb’e aa Kjydn aa alt slikt. So æ e ain Dag aaver der, aa so raise e heimatt mæ ei Kløv. Naar dæ li’te aattæ Daga fyry Bufarhelgje,daa ta’me te kjøyræ Kløvja, aa so halde me paa mæ di, te me ha faatt haim all Maten taa Støl’e; aa aattæ Daga fyry Krøssmess daa koma me buførand or Fjelle mæ Krytyro, aa daa raise me paa sama Maaten, so naar me raiste aat Fjelle.

Svein Erik Strand                                                                                                                        Ål og Hol Mållag

© Noregs Mållag 2020 - Sidene laga av Zetta AS